Det här med strejkerna alltså
Till slut har vi lyckats ta oss till Bhaktapur. Egentligen var vår plan att åka till Kathmandus grannstad Bhaktapur redan igår, men en strejk tvingade oss att ändra planen. Som nämnts tidigare här på bloggen så är strejker ett vanligt inslag i den nepalesiska vardagen. Förra veckans nationella generalstrejk missade vi tack vare att vi vandrade i bergen då. Men nu har alltså till slut även vi haft vår första förstahandserfarenhet av en nepalesisk bandh, som strejkerna kallas.
Dagen började lugnt på hotellet. När vi var på väg att checka ut hörde vi någon nämna att en strejk skulle börja vid 12, det vill säga fem minuter senare. Precis som många andra kastade vi oss iväg för att hinna ut ur Kathmandu innan strejken började. Vi fick tag i en taxi men tyvärr hann vi inte så långt innan vi var tvungna att vända vid en polisspärr. Det var nästan kusligt att se hur gatorna vi åkte på blev allt tommare, och överallt stod poliser utplacerade.
En bandh skiljer sig från de flesta strejker i Sverige i och med att den lamslår samhället utan urskiljning. Egentligen är principen att turister inte ska drabbas, men det är uppenbart att det inte alltid kan efterlevas. Så vad handlar strejkerna om? Det varierar såklart, men en stor konflikt i Nepal just nu rör hur ett kommande val inför arbetet med en ny konstitution för Nepal ska organiseras.
Nepal blev en republik i samband med att kungen avsattes 2006 efter ett tioårigt maoistiskt uppror och inbördeskrig. Det bestämdes att Nepal skulle få en ny konstitution, och denna process pågår fortfarande. Flera oppositionspartier är mycket missnöjda med det regerande maoistpartiets förslag på hur det ska gå till, och visar det genom att utlysa strejker. Men strejkerna kan även ha mindre politiska orsaker. Till exempel utlyste ett antal studentförbund en kortare strejk häromdagen för att protestera mot höjda avgifter i kollektivtrafiken.
Som besökare i landet är det här med strejkerna en mycket diffus sak, de bara dyker upp när man minst anar det. Nu har vi hittat lite hemsidor och bloggar med information (till exempel den här och den här) så vi hoppas kunna hålla lite bättre koll framöver. Vi har även försökt få veta hur strejkerna går till, vilka det är som strejkar, och hur det alltid kan leda till att trafiken avstannar. Det är så många frågor som vi inte fått svar på. Spärrar till exempel polisen av vägarna för att de också är med i strejken eller för att de strejkande blockerar någon korsning längre fram? Varför blir folk så arga på regeringen vid strejkerna, när det uppenbarligen inte kan vara den som protesterar mot sig själv? Hur motiverar de som utlyser en bandh att använda just denna form av strejk som protest när det nästan enbart leder till besvär för vanliga nepaleser som inte har något att säga till om i sakfrågan? Vi förstår verkligen inte denna del av den nepalesiska kulturen.
För vår del fick det bli en extra dag i Kathmandu, med bland annat ett besök på en massagesalong med enbart blinda massörer. På kvällen gick vi även några varv (det är tydligen viktigt att man går medsols) kring den fantastiska Boudha-stupan, som är en mycket viktig helig plats för den tibetanska buddhismen. Oss gick det med andra ord ingen nöd på, men vi tycker synd om alla nepaleser som kom i kläm i den politiska maktkampen.
/Gunnar och Lina