Kärlek och glädjetårar – microlån a lá BAS!
Den här dagen startar på ett förtjusande ljuvligt sätt! Lycka och värme i kropp o knopp då medmänniskor hjälper varandra trots att de aldrig möts och trots att de befinner sig på olika sidor om vårt runda klot – 6 282 km från varandra!
Ram Bahadur och Ram Kumari Budha och deras nioåriga dotter Sangita kom första gången till BAS för ca ett och ett halvt år sedan. Ram Kumari hade då sedan flera år haft svåra lungproblem med infektioner och inflammationer, efter tre operationer och enorma skulder hittade familjen till slut till BAS. Här fick de hjälp att hitta rätt behandling till låg kostnad och möjlighet till läkande omgivning på härbärget.
Dock hade alla tidigare behandlingar och operationer kostat en förmögenhet och för att kunna betala hade familjen tvingats ta ett lån hos en av byborna i deras hemby. Ett väldigt vanligt förfarande och bristen på ett för alla tillgängligt banksystem möjliggör för många att göra sig en förmögenhet på andras olycka.
Familjen Budha hade inget val och tvingades att ta ett lån på 300 000 Nrp (ca 19 500 Sek) med en ockerränta på 25% och med en årlig avgift på 10 000 Nrp (ca 650 Sek). En livslång börda som bara växer och en varje-dag-huvudvärk då det är enormt tufft att få ihop pengar till betalningarna.
Många nepalesiska män hade sedan länge lämnat en sjuk fru som Ram Kumari, men Ram Bahadur vårdade sin fru med ömhet och kärlek, bar henne till sjukhuset när hon inte orkade att gå, matade, tvättade henne och tog hand om dottern. Detta samtidigt som han försökte tjäna ihop pengar till lånet och till ytterligare mediciner och behandlingar. Desutom var han hårt ansatt av familjen som tyckte att han skulle lämna Ram Kumari eftersom hon bara kostade pengar och inte hade fött honom någon son.
Under den tid som familjen Budha tillbringade som patienter hos BAS har organisationen växt och antal arbetsuppgifter och omfattningen av dem har ökat. Rita har tillsammans med sin familj och Kali, som sedan fyra år tillbaka har arbetat som husmor på härbärget, sedan länge sökt efter mer arbetskraft. Det är inte helt enkelt att hitta personer till denna typ av jobb, det är ett hårt jobb som kräver ett stort hjärta, medmänsklighet och social passion. Det kan inte vara pengar som är drivkraften, dessa personer tröttnar snart.
När nu Rita o Co. fått möjlighet att lära känna Ram Bahadur och Ram Kumari insåg de alla snart att det vore otroligt värdefullt om de skulle vilja stanna och arbeta hos BAS. En win-win för alla inblandade! BAS skulle få god hjälp med arbetet på härbärget och arbetet skulle ge familjen Budha en inkomskälla och hjälp med Sangitas utbildning. Sedan ett halvår tillbaka arbetar nu Ram Bahadur och Ram Kumari för BAS och Sangita går till skolan tillsammans med de andra barnen på härbärget. Alla trivs med varandra och det är ett gott teamwork!
Dock ett svart och tungt orosmoln på himlen – det stora lånet…
Eftersom BAS är beroende av ett gott arbetsteam så vill vi hjälpa familjen att lösa den stora bördan. Men hur?!
Goda människor ger goda idéer – hur skulle det vara om några av oss som känner och litar på BAS skulle vilja låna ut en slant till familjen Budha? Sagt och gjort och på 12 timmar har vi tack vara underbara medmänniskor i Sverige samlat ihop de medel som behövs för att betala det vidriga lånet med 25% ränta! Wow!!!
Microlånen till de svenska medmänniskorna ska betalas av utan ränta och i rimlig takt. Det här känns bara så bra och familjen Budhas glädje och lättnad går inte att beskriva – glädjetårarna säger mer än ord… Tack medmänniskor!
Kärlek och medmänsklighet
