September 2010

Fler livsöden på BAS härbärge

15 september 2010

Radka Duras är en 40-årig kvinna som bor med sina döttrar i byn Dading strax utanför Kathmandu. Hon är en hjälpsam, stark och vänlig kvinna som trots sina oerhörda problem alltid ler med ett varmt och kärleksfullt leende. Precis som så många av de människor BAS hjälper har Radka en svår och utsatt situation och ett liv som varit fullt av motgångar.

För Radka började det redan som 4-åring då hennes mamma dog. Vid 8 års ålder blev hon bortgift med en pojke på 15 år som var alkoholiserad och misshandlade sin fru regelbundet. När Radka var 19 år födde hon sitt första barn, en flicka, vilket inte var populärt i mannens familj, då en pojke alltid är både mer efterlängtad och mer ”värdefull”. Efter några år fick familjen ytterligare tillökning i form av två flickor, detta gjorde mannen vansinnig och Radka lämnades ensam med sina tre flickor. Den lilla familjen bodde hos svärföräldrarna som behandlade dem väldigt illa. Radka tvingades till hårt fysiskt arbete kort efter yngsta dotterns födelse vilket gjorde henne svårt sjuk. Svärföräldrarna kastade då ut henne och flickorna som fick bosätta sig i ett gammalt dåligt rustat stenhus.

Eftersom svärföräldrarna vägrade hjälpa till var Radka tvungen att tigga mat från grannar i byn då hennes lilla inkomst inte räckte till mat för alla fyra. Den äldsta dottern hade ingen möjlighet att gå i skolan, utan var tvungen att vara hemma med de två yngre systrarna medan Radka arbetade. Det visade sig att Radka led av svår astma och i all desperation och med hjälp av byborna tog hon sig till Kathmandu för att söka upp sin exman och be om ekonomisk hjälp med flickorna. Mannen hade nu en ny fru och en ny familj och det sista han ville var att hjälpa sin första familj. Han misshandlade Radka svårt och förbjöd henne att ha någon som helst kontakt med honom.

Utan ekonomisk hjälp och med mycket liten inkomst för den lilla familjen tvingades den äldsta dottern till hårt arbete tillsammans med sin mamma. Detta även för att de två yngre döttrarna skulle kunna gå i skolan. För två år sedan rasade deras stenhus samman och familjen tvingades åter be svärföräldrarna om hjälp. De vägrades hjälp med mat, men tillslut fick de ett litet rum med jordgolv i svärföräldrarnas hus. Det är en hård vardag för familjen som utsätts för dagliga trakasserier av sina forna svärföräldrar, tillika farföräldrar. På grund av dessa förhållanden lider den äldsta dottern av depression och Radka har utvecklat svår astma som hon behöver opereras för.

Nyligen har en organisation etablerat sig i byn som gett den äldsta dottern en sykurs i hopp om att hon ska kunna försörja sig själv och familjen. Då familjen inte har pengar till en symaskin har BAS hjälpt till med detta. De yngre döttrarna arbetar hårt i hemmet och Radka som är i stort behov av en operation kommer, genom BAS, få möjlighet till detta inom en snar framtid.

Radka bjöd hem Rita och volontärerna Erika och David till sitt hem, det blev en fin kväll med många skratt och glädjetårar.

 

En annan kvinna som också får hjälp av Rita och BAS är Kamala Rai som är 30 år. Kamaia och hennes son, som är tio år gammal, kommer från byn Udayapur i östra Nepal. Kamala lider sedan en tid tillbaka av en svår njursjukdom.Hon lämnade sin hemby för ungefär tio år sedan, då hade hennes svårt alkoholiserade man under en längre tid misshandlat henne fysiskt och psykiskt. Med fara för sitt eget liv och för att skydda sin 3 månaders baby flydde hon ifrån sitt hem och den by hon växt upp i.

Så småningom kom hon till huvudstaden Kathmandu och här fann hon snart arbete som byggnadsarbetare. Som så många andra kvinnor i liknande livssituation arbetade hon hårt från tidig morgon till sen kväll med sitt barn inlindat på ryggen. Hon klarade sin egen försörjning och hade råd att hyra ett rum för sig och sin son.

För nio månader sedan började hennes kropp säga ifrån, hon blev sjuk och kunde inte längre arbeta. Att bli sjuk innebär för den fattige i Nepal en ekonomisk katastrof, utan något som helst skyddsnät faller du snart handlöst nedför och utför. Kamala hade inte några pengar och kunde därför inte uppsöka läkare, hon kunde inte betala hyran och blev för drygt en månad sedan utkastad på gatan.

Hon besökte en spåman/naturmedicinman som såg hur illa det var med Kamala och denna medicinman samlade tillsammans med sina grannar ihop pengar och förde henne till sjukhus. När läkarna konstaterade att det var en njursjukdom som hon led av blev hon kvarlämnad på sjukhuset, de som hjälpt henne dit insåg hur mycket den krävande behandlingen skulle kosta så de lämnade henne. Dagen efter blev Kamala tvingad att lämna sjukhuset (enlig sjukvårdssystemet så måste du ha en person som ”går i god för dig”, någon som tar ansvar för dig, för att du ska bli intagen på sjukhuset) och hon hade ingenstans att ta vägen. Hon och sonen låg utanför sjukhuset då en annan av de boende vid BAS härbärge fick se henne och tillkallade Rita. Rita insåg direkt hur illa det var med Kamala och såg till att hon blev inskriven vid sjukhuset. BAS står för vårdkostnaderna.

Rita köpte ris till dem och med tårar i ögonen berättar Kamala att det är första gången på fem månader som hon och hennes son äter ris. Läkarna satte omgående igång dialysbehandling och efter fyra dagar vid sjukhuset är Kamal mycket piggare och hon kan nu äta och gå själv. Hon är stark och gör stora framsteg. Så småningom kommer Kamala och hennes son att kunna bo vid BAS härbärge och BAS kan hjälpa till med sonens utbildning.

Nya volontärer på BAS i Kathmandu

September 2010

Efter att Katarina Kobosko avslutat sin månadslånga vistelse på BAS härbärge i och med slutet på augusti, fick BAS två nya volontärer. De kommer från Eksjö i Småland och heter Erika Karlsson och David Furuholm. De kommer stanna hos BAS i 2 månader och hjälpa till med allt från omvårdnad, läxläsning och intervjuer med de boende.