Vi är ett par i 50-års åldern som bestämde oss för att volontärjobba. Vi läste på om Nepal och fann det väldigt intressant med en gammal kultur och där behoven är stora. Det är ett väldigt fattigt land och efter den stora jordbävningen 25/4 2015 är behoven ännu större.
Vi letade efter en mindre organisation och hittade BAS i Sverige. Vi läste om www.basinsweden.org på deras hemsidan och blev imponerade av det arbete dom gör tillsammans med Bas in Nepal.
Vi har inte sett så mycket av landet eller kulturen ännu men vi upplever att det är ett väldigt trevligt och människorna är nyfikna på oss ”turister”. Vi bor hemma hos grundarna familjen Kharel: Rita, Ramesh, Reika och Raj och en till volontär från Sverige, Lisa. Det är ytterligare en österrikisk tjej som volontärarbetar på härbärget just nu från en annan volontärverksamhet.
Rita är en väldigt duktig historieberättare och delar gärna med sig av sin kulturella bakgrund. Det är väldigt intressant att få en inblick i ett samhälle som är uppbyggt enligt en gammal tradition där hinduismen och kast styr mycket i vardagen.
Vi har gångavstånd mellan hemmet och härbärget och det tar c:a 20 minuter att gå.
På härbärget bor 9 barn, dom flesta av dom är gravt handikappad med CP-skador, autism och utvecklingsstörning. Det finns inte många institutioner för handikappade i Nepal.
Våra uppgifter en dag på härbärget: Badning, matning, träning, lek och bus, massage och blöjbyten. Vi även upp barnen på takterrassen när vädret tillåter. Där dom får sitta i rullstol eller ligga på madrasser. Det är där uppe vi badar dom också.
Vi har börjat lära känna barnen och deras behov och det är otroligt hur snabbt man fäster sig vid dem. De är 9 helt olika individer med charm och karaktär, helt underbara.
Det bor och jobbar 3 duktiga och trevliga Nepalesiska kvinnor på härbärget som sköter om barnen men dom har stor hjälp och avlastning när det kommer volontärer till härbärget.
Härbärget har ett samarbete med sjukhusen som ligger i närheten. På våning 1-2 är det människor som bor tillfälligt då de till exempel har varit på cancerbehandling och väntar på nästa behandling eller vilar upp sig efter andra behandlingar för att lättare kunna ta sig hem.
Många olika slags människoöden men gemensamt är att de är väldigt fattiga.
Exempelvis så har det varit en pojke på 15 år och hans mamma på härbärget ett par gånger efter att pojken fått strålning mot sin cancer, trots allt så har han gått i skolan hemma och varit jätteduktig men för att komma till skolan gick han upp 02:00 och gick i drygt 3timmar för att komma fram till skolan. Men nu har han slutat i skolan då det blev för jobbigt att gå och mamman har inga pengar att fortsätta cancer behandlingen på sjukhuset, så tragiskt.
Sedan den 20 september har Indien strypt tillförseln av bensin/diesel/gas och vissa livsmedel och det gör att det är väldigt svårt att få tag på bränsle och det gör att bussarna har lite eller ingen bensin och de få bussar som finns är överfulla även med folk på taket och utsidan. Det är flera kilometer kö till bensinstationerna och dom får köa länge. Utryckningsfordon kan inte ta sig fram då dom inte har någon bensin. Mat och transporter har blivit mycket dyrare.
Familjen Kharel ordnar även mc-resor tillsammans med svenska reseledare men i dagsläget när det är svårt att få tag på bensin så får man åka bil/van och endast få några dagar på motorcykel men familjen jobbar hårt med att försöka få tag på så mycket bensin som möjligt så att gruppen kan köra så många dagar som möjligt tills blockaden hävts. Det är viktigt att turisterna återvänder till Nepal efter som det är många som livnär sig på den.
Överskottet från motorcykelresorna går till att driva härbärget.
Namaste
Janeth & Tobbe
Sugen på att göra som Janeth och Tobbe? Läs mer om att jobba som volontär här.
Mer sugen på att skänka pengar än tid? Det är lätt som en plätt och kan göras på flera olika sätt.
BAS Swish 123 562 72 45
BAS Bankgiro 434-9866
BAS Handelsbanken Kontonummer: 6757-754400522
