Nyheter – Sida 2 – BAS in Sweden

Eksjö levererade igen!

Som traditionen vid det här laget bjuder så fanns BAS Sweden på plats när Eksjö höll julmarknad. Den här sortens lokala initiativ betyder massor, både för de insamlade pengarna och den information som sprids och intresse som väcks. Så här berättar arrangören Else-Britt Leiner om den framgångsrika insatsen.

”Helgen vid Andra Advent och Eksjö julmarknad, är två dagar som gör stor skillnad för BAS härbärge. Mycket folk i rörelse och många besöker BAS vid Krusagården. Ett flertal blir intresserade av att besöka härbärget som volontärer. Många som arbetar för BAS Sweden Nepal var på plats och visade bilder och berättade om egna upplevelser i landet. Sjalar, halsdukar och kryddor från Nepal är oerhört populära. (Vi samlade in nästan 18 000kr!!!!!!!)”

Är du intresserad av att arrangera något på hemmaplan för att samla in pengar och/eller informera om BAS Nepal, men vet inte riktigt var du ska börja? Mejla info@basinsweden.org så hjälper vi dig.

Irriterad över att du missade julmarknaden och inte kunde fixa BAS-stöttande julklappar? Ingen fara, det är inte för sent att ge bort en gåva som fortsätter att ge långt efter att den sista glöggen är uppdrucken. Sätt in pengar på BAS konto och skriv ut vårt gåvokort som du kan ladda ner här. JULKORT(1)

Pengarna kan du sätta in på flera olika sätt.

BAS Swish 123 562 72 45
BAS Bankgiro 434-9866
BAS Handelsbanken Kontonummer: 6757-754400522

Du kan också bli månadsgivare och skänka långsiktig trygghet åt BAS Nepal. Läs hur du blir det här.

Att arbeta som volontär i Kathmandu är ett enormt givande sätt att ge. Läs mer om det här.

Vi ses Tak bahadur

Den här texten är svår att skriva, Tak bahadur finns inte längre hos oss. Många har fått lära känna och berörts och rörts av denna kille och han lämnar en stor saknad efter sig, hos sin familj Kali, Durge och Deepa och hos hela härbärget och BAS. Tak bahadur blev 19 år gammal och kämpade mot sin sjukdom in i det sista och somnade slutligen in på härbärget i sin egna säng.

Tak bahadur var en klurig konstnärlig fixare som alltid hade projekt på gång. När det blev för varmt i sovrummet konstruerade han en egen motordriven fläkt och när det i huset behövdes tekniskt kunnande var det Tak bahadur som fixade och trixade fram lösningar. Han kunde sitta i timmar och dagar och måla på sina detaljerade teckningar och målningar. Han kunde det mesta om djur och natur och berättade hissnande historier från uppväxten på den nepalesiska landsbygden, äventyr bland ormar, noshörningar och tigrar. Han var en fenomenal drakflygare och fick drakarna att nå oanade höjder från härbärgets takterrass i Kathmandudalen. Och det är få som kan göra momos (nepalesiska dumplings) som Tak bahadur, mums vad de smakade gott!

Tack för alla fina stunder, Vila i frid Tak bahadur, vi ses…

Rita och Ramesh Kharel i den skånska myllan

Så kom då äntligen den stora dagen och i lördags kväll landade våra långväga gäster i den skånska myllan.

Sverige visar sig från sin bästa sida och välkomnar Rita och Ramesh med strålande sol och ljuvligt försommarväder.
Första dagarna har erbjudit picknick i de gröna, lunch med volontärer och vänner, spontanmöten av kändisar på stadens gator och dessutom studiebesök vid Skånes universitetssjukhus.

Läkaren Charlotta Wenzelberg var för fyra år sedan på besök hos BAS i Nepal. Charlotta blev då guidad i det snåriga nepalesiska sjukvårdssystemet och nu fick hon tillfälle att visa Rita och Ramesh runt vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Rita och Ramesh reflektioner efteråt är att den stora skillnaden är att det inte här görs någon uppdelning på fattig eller rik patient; att alla behandlas lika oavsett hur mycket pengar du har eller vilken samhällsklass du tillhör, att du kan inte betala dig till ett eget VIP-rum eller snabbare operation, att du blir insläppt och behandlad även om du är fattig och inte har med dig en ”care person” som krävs i Nepal och att du inte ens behöver vara svensk medborgare…
Rita förvånas över att alla betalar en och samma avgift på akuten och att det sedan inkluderar alla nödvändiga undersökningar hur dyra de än må vara. Att det finns fikarum för patienterna på avdelningarna – lite skillnad mot de skitiga golv som de nepalesiska patienterna hänvisas till.
Såklart är skillnaderna oändliga i system och faciliteter och Rita och Ramesh omnämner sjukhuset som ett femstjärnigt hotell. Men Rita och Charlotta konstaterar också att läkarkompetensen är densamma i Nepal och Sverige och likaså de flesta av patienternas åkommor.

På torsdag arrangerar BAS en knytis-picknick i Malmö då alla som vill får komma och träffa Rita och Ramesh. Vi möts upp i Pildammsparken, på ”Tallriken” (hitta hit!) vid kl 13. Ta med en filt, mat&dryck – varmt välkomna!

Till helgen bär det iväg mot Småland och nya äventyr bland skog och sjö!

Tack för ett förtjusande år 2013

Ett ödmjukt och varmt Tack till alla er som har gjort 2013 till ett bejublat BAS-år!
Tack vare ditt stöd i form av volontärarbete på plats i Nepal, finansiellt stöd, bidrag i form av energi, pepp och kärlek, ideella insatser från när och fjärran så har BAS kunnat verka så som önskat är; som samhällsbyggare med ambition att påverka långsiktigt för det framtida Nepal och som skyddsnät för dem som behöver hjälp just i detta nu – sjuka, gamla, barn med funktionsnedsättningar…

Namaste 2014 =)

Fönster för framtiden

Medan vi stökar inför jul pågår inredningen av BAS härbärge i Kathmandu för fullt. Delvis tack vare vårt julstök. För det är med hjälp av pengar från julmarknader och julgåvor från privatpersoner och företaget Centerlöf & Holmberg som det inom kort kommer att finnas ett stort funktionellt kök för härbärgets alla boende. Tack vare bidrag från Rotaryklubben Gamla Sta´n i Eksjö kommer det att finnas än mer solpaneler på taket inom en månad. Det kommer att göra stor skillnad. I Kathmandu stängs all el av med jämna mellanrum. De schemalagda elavbrotten är extra långa under vintern då det finns mindre tillgång till vattenkraft, eftersom vattnet i Nepals exploaterade floder är som lägst då. En egen energikälla gör verksamheten mindre sårbar.

I köket ska det läggas kakelgolv, och fönster håller på att tätas. Elavbrotten gör att allt tar lite längre tid, men det går framåt.

Rita Kharel hälsar att vädret är kallt i Kathmandu, men stämningen varm på härbärget.

Önska god jul med världens viktigaste köksrenovering

Nu har du chansen att imponera stort på nära och kära i jul! Hur många ger bort ett kök i julklapp?

Arbetet på BAS härbärge i Kathmandu kan underlättas betydligt om det nybyggda köket får vettig utrustning. Gasspis, riskokare och fungerande kranar frigör tid och kraft åt annat, saker som maskiner inte kan göra. Genom att sätta in pengar på BAS bankgiro 434-9866, bidrar du till ett kök som kommer att föda upp till 50 personer om dagen.

Vi ska snart lägga ut gåvokort som du kan skriva ut på hemsidan.

God Jul!

Oroligheter stoppade inte valet i Nepal

I dag, den 19 november, hölls val i Nepal, ett år efter att det ursprungligen planerades, och efter en höst av våldsamheter och strejker ledda av partier som anser att valet bör bojkottas. På valdagens morgon sprängdes en bomb i Kathmandu. Men även de som inte drabbas direkt av våldet känner av oroligheterna och effekterna av strejker och blockader.

Raj Kharel på BAS i Kathmandu berättar om hur hur strejkerna, som i Nepal ofta innebär att även de som inte håller med de protesterande tvingas lägga ner sitt arbete av rädsla för repressalier om de inte gör det, påverkar vardagen. Blockaderna hindrar transporter av livsmedel och andra förnödenheter. ”Alla lider av kraftigt höjda priser på grönsaker. Ett kilo salt som tidigare kostade 16 rupies säljs nu för över 100 rupies.” Han konstaterar dock att situationen är än värre för de som bor på landsbygden.

Valet gäller den konstituerande församling som ska skriva landets nya grundlag, ett arbete som pågått sedan 2008 och vars deadline förlängts fyra gånger. När den senaste gick ut, i maj 2012, upplöstes den konstituerande församlingen och sedan dess har landet letts av en tillfällig regering.

Nu har valstugorna stängt och BBC rapporterar att valdeltagandet uppskattas till rekordhöga 70 procent. Det kommer att ta veckor innan valresultatet är klart. Över 16 000 kandidater från ett hundratal partier konkurrerar om de 601 platserna i församlingen. 12 miljoner människor har registrerats för att få rösta.

BAS vill vara en del av utvecklingen av ett demokratiskt Nepal där alla har inte bara rätten utan även möjligheten att påverka landets styre. För utan hälsa och utbildning kan den rätten vara svår att utnyttja.

Här bildas & språkas det!

Det är inte bara i Chitwan BAS bedriver utbildningsprojekt. Det pågår just nu tre olika utbildningsprojekt i BAS huset i Kathmandu och ytterligare ett ligger i startgroparna och invigs idag!

När BAS startades fokuserades arbetet helt på folkhälsa och sjukvård. Efterhand blev vi varse den täta sammankopplingen mellan hälsa och utbildning. Vi mötte många barn vars studier blev störda eller helt avbrutna pga deras föräldrars sjukdomar, vi mötte också många barn vars skolgång blev bristfällig pga deras egna sjukdomar – exempelvis för barn med fleråriga cancerbehandlingar. Dessutom är många av sjukdomarna i Nepal tätt sammankopplat med den bristfälliga eller totala avsaknaden av utbildning – det finns ingen medvetenhet kring vikten av god hälsa och de flesta sjukdomar beror på dåligt vatten, bristfällig hygien och näringsbrist.

Ett första steg som BAS tog var att erbjuda utbildning till de barn som vistas på härbärget. Det är en verksamhet som pågått i snart fem år, antalet elever skiftar och beror givetvis på behovet. Idag är det sex barn som får skolgången betald av BAS.

Ett andra steg som nu tagit fart är att med hjälp av praktiserande universitetsstudenter erbjuda utbildning för de kvinnor och män som kommer till BAS. Många som kommer till BAS är analfabeter och har svårt att klara sig i dagens samhälle. BAS ger utbildning i nepali och enkel konversation på engelska.
Eftersom det är utländska volontärer från Sverige och andra länder som kommer till BAS är det i dagsläget en språktröskel mellan de anställda, boende och volontärer så här behöver göra insatser för att sänka trösklarna och lära av varandra.

Det tredje projektet som nu påbörjats är att barnen på härbärget har börjat etablera mailkontakt med skolbarn i Sverige, från Handskerydskolan i Nässjö.

Kommer du ihåg ditt första mail? Här var det ett ivrigt gäng som knåpade ihop sitt första mail och några dagar senare , glittrande ögon o glädjetjut – vi har fått svar från andra sidan jorden! Tillsammans stavade vi fram den engelska texten och förundrades över bilder, frågor väcktes – har barnen i Sverige inte skoluniform? Och sedan en stor iver att tillsammans snickra ihop ett svar på engelska och gemensamt bestämma vilken bild som ska skickas.

Ibland (eller snarare ofta) bör vi ta på barnens glasögon! När jag skulle åka till Nepal denna gång ville treåriga Edith ge något till barnen på härbärget, hon tyckte att jag skulle köpa någon bok för pengarna hon gav mig. Och självklart, det är ju underbart att få en saga högläst innan du ska sova, visst är det urkul att bläddra i faktaböcker och lära sig om allt från fiskar till människans hjärna och rymden, att få drömma sig iväg i en riktigt bra novell eller skratta åt roliga rim. Så det blev inte bara en bok, jag fick några fler pengagåvor med mig från nära och kära som ville att jag skulle köpa något klokt till härbärget – så det blev bokhyllor och en start till ett litet BAS bibliotek med böcker för barn, unga och vuxna på nepali och engelska. Nu pågår insamling av begagnade böcker.

Tack Edith för din kloka idé! Biblioteket döper vi till ”Krishna Library” efter Krishna som bodde här på härbärget under tre år då han slogs mot en envis tbc som tillslut tog hans liv för en månad sedan. Krishna älskade böcker och han gav BAS en själ av kärlek och generositet. Förhoppningsvis ger biblioteket en nyfikenhet inför läsande och bildning och skapar ett rum för goa stunder. Ramailo!

=)Maria Leiner

Kärlek och glädjetårar – microlån a lá BAS!

Den här dagen startar på ett förtjusande ljuvligt sätt! Lycka och värme i kropp o knopp då medmänniskor hjälper varandra trots att de aldrig möts och trots att de befinner sig på olika sidor om vårt runda klot – 6 282 km från varandra!

Ram Bahadur och Ram Kumari Budha och deras nioåriga dotter Sangita kom första gången till BAS för ca ett och ett halvt år sedan. Ram Kumari hade då sedan flera år haft svåra lungproblem med infektioner och inflammationer, efter tre operationer och enorma skulder hittade familjen till slut till BAS. Här fick de hjälp att hitta rätt behandling till låg kostnad och möjlighet till läkande omgivning på härbärget.
Dock hade alla tidigare behandlingar och operationer kostat en förmögenhet och för att kunna betala hade familjen tvingats ta ett lån hos en av byborna i deras hemby. Ett väldigt vanligt förfarande och bristen på ett för alla tillgängligt banksystem möjliggör för många att göra sig en förmögenhet på andras olycka.
Familjen Budha hade inget val och tvingades att ta ett lån på 300 000 Nrp (ca 19 500 Sek) med en ockerränta på 25% och med en årlig avgift på 10 000 Nrp (ca 650 Sek). En livslång börda som bara växer och en varje-dag-huvudvärk då det är enormt tufft att få ihop pengar till betalningarna.

Många nepalesiska män hade sedan länge lämnat en sjuk fru som Ram Kumari, men Ram Bahadur vårdade sin fru med ömhet och kärlek, bar henne till sjukhuset när hon inte orkade att gå, matade, tvättade henne och tog hand om dottern. Detta samtidigt som han försökte tjäna ihop pengar till lånet och till ytterligare mediciner och behandlingar. Desutom var han hårt ansatt av familjen som tyckte att han skulle lämna Ram Kumari eftersom hon bara kostade pengar och inte hade fött honom någon son.

Under den tid som familjen Budha tillbringade som patienter hos BAS har organisationen växt och antal arbetsuppgifter och omfattningen av dem har ökat. Rita har tillsammans med sin familj och Kali, som sedan fyra år tillbaka har arbetat som husmor på härbärget, sedan länge sökt efter mer arbetskraft. Det är inte helt enkelt att hitta personer till denna typ av jobb, det är ett hårt jobb som kräver ett stort hjärta, medmänsklighet och social passion. Det kan inte vara pengar som är drivkraften, dessa personer tröttnar snart.

När nu Rita o Co. fått möjlighet att lära känna Ram Bahadur och Ram Kumari insåg de alla snart att det vore otroligt värdefullt om de skulle vilja stanna och arbeta hos BAS. En win-win för alla inblandade! BAS skulle få god hjälp med arbetet på härbärget och arbetet skulle ge familjen Budha en inkomskälla och hjälp med Sangitas utbildning. Sedan ett halvår tillbaka arbetar nu Ram Bahadur och Ram Kumari för BAS och Sangita går till skolan tillsammans med de andra barnen på härbärget. Alla trivs med varandra och det är ett gott teamwork!

Dock ett svart och tungt orosmoln på himlen – det stora lånet…

Eftersom BAS är beroende av ett gott arbetsteam så vill vi hjälpa familjen att lösa den stora bördan. Men hur?!
Goda människor ger goda idéer – hur skulle det vara om några av oss som känner och litar på BAS skulle vilja låna ut en slant till familjen Budha? Sagt och gjort och på 12 timmar har vi tack vara underbara medmänniskor i Sverige samlat ihop de medel som behövs för att betala det vidriga lånet med 25% ränta! Wow!!!
Microlånen till de svenska medmänniskorna ska betalas av utan ränta och i rimlig takt. Det här känns bara så bra och familjen Budhas glädje och lättnad går inte att beskriva – glädjetårarna säger mer än ord… Tack medmänniskor!

Kärlek och medmänsklighet

Morgonpromenad och möte med ”grand old lady” Radika

Ålderdomen i Nepal är angenämen och rofylld så länge du har en familj som tar hand om dig, pengar på fickan och inte är sjuk.
Radika är en tuff ”grand old lady” på 78 år och är inte den som gnäller i första taget. Men just nu har denna dam ingen annan än BAS och det är BAS som är hennes skyddsnät. I morse fick jag möjlighet att träffa Radika. Hon ser ut som en liten ihopkrupen spinnande kattunge när vi kommer till hennes sjukhusbädd, men när denna lilla späda kropp vaknar till liv lyser det av viljestyrka och liv i gummans ögon!

Tidigare bodde Radika och hennes man i södra Nepal, i området Chitwan. Där hade de ett gott liv med två barn. De hade ett litet jordbruk för självhushåll och klarade sig bra ekonomiskt då mannen också arbetade utanför hemmet.

Eftersom Nepal är ett land som i stort sett styrs av männen blir det stora svårigheter för kvinnorna när männen dör. Det är männen som arbetar utanför hushållet och får lön medan kvinnorna många gånger är helt bundna vid hemmet och hushållsarbetet. Den äldre generationens kvinnor har oftast aldrig haft någon egen inkomst och definitivt ingen utbildning. De blev bortgifta tidigt, i 8-9 års åldern, och har sedan dess arbetat för sin man i hushållet.
Än idag är det oftast så att flickorna studerar i skolan och tävlar om höga betyg för att kunna giftas in i en ”god” familj – och det är också det enda syftet med studierna för många nepalesiska tjejer. Om du har tur och bor i en rik familj med hög kast kan du få gå i skolan tills du är 14-15 år om du bor på landet och till du är 18-19 år om du bor i storstaden. De allra flesta, om du ens får gå i skolan, tvingas sluta efter tredje klass.

Radikas svårigheter började med att hennes man dog för ungefä sex år sedan, hennes son tvingades åka utomlands och arbeta för att klara av familjens ekonomi och Radika blev illa behandlad av svärdottern. Radika flyttade då till sin dotter som bor ett par timmar från Kathmandu. Där blev det än mer svårigheter då dotterns man dog för fyra år sedan och dottern blev straxt därefter hjärtsjuk och hade svårt att ta hand om de fyra barnen. Till en början kunde Radika ta hand dottern och barnen. Men för något år sedan blev Radikas astma allt mer påfrestande och nyligen fick hon dessutom lunginflammation.
För någon vecka sedan tog dottern med modern till sjukhuset i Kathmandu men kunde på grund av sin egen hjärtsjukdom inte stanna kvar på sjukhuset. Eftersom man i Nepal måste ha en ”care person” för att bli inlagd på sjukhuset blev den gamla damen bara liggandes utan någon hjälp. Efter några dagar ringde man från sjukhuset till Rita för att se om man i samarbete med BAS kunde hjälpa den gamla damen.
Nu är BAS Radikas ”care person” och i samarbete med sjukhuset ser vi till att hon får behandling för sin astma och lunginflammation. I fall som detta så är BAS den enda möjligheten, utan BAS skulle den lilla damen bli liggandes utanför sjukhuset utan hjälp och lämnad till sitt öde som innebär död i många fall. Behovet är givetvis enormt då det finns många, gamla som unga, som behöver denna typ av skyddsnät.

=) Maria Leiner