Arkiv för kategorier: Okategoriserade

Lagom till jul fick BAS härbärge två nya familjemedlemmar, 18-årige Chak Malla och 19-årige Sudip Shrestha. Och nu pratar vi verkligen familjemedlemmar, för de pojkarna kommer med stor sannolikhet vara BAS ansvar för resten av deras liv.

Båda har cerebral pares i former som gör att de är sängbundna om de inte får hjälp. De senaste sju åren har de bott hos en organisation som tagit hand om barn med funktionsnedsättningar. Men när verksamheten fick finansieringsproblem och de ansvariga hamnade i konflikt om hur saker och ting skulle skötas föll hela organisationen samman. All personal utom en mycket gammal kvinna lämnade verksamheten. Situationen var ohållbar.

Den lokala barnomsorgsmyndigheten fick reda på hur det stod till och lyckades hitta nya hem åt alla barnen. Utom Chak och Sudip. Deras funktionsnedsättningar var för allvarliga. Barnomsorgsmyndigheten vände sig då till Rita Kharel på Bas med frågan om hon kunde tänka sig att ta emot dem. De kände till att det redan fanns barn med funktionshinder på härbärget.

Rita var först tveksam. Hon visste att det antagligen handlade om ett livslångt åtagande, och ett ansvar som skulle kräva stora resurser från Bas. Men barnomsorgsmyndigheten gav inte upp. De fortsatte att fråga Rita och övertalade henne till slut att åtminstone åka och hälsa på Chak och Sudip. Rita och de andra besökarna från Bas chockades av vad de såg.

Chak och Malla är unga män, men har kroppar som tioåringar. De var uppenbart undernärda, hade inga kläder och sår över hela kroppen. Efter ytterligare några dagar stod det klart att det inte fanns någon annan organisation som var villig att ta hand om dem. Deras tillstånd blev allt sämre. Det i kombination med att barnomsorgsmyndigheten lovade Rita att i framtiden stötta Bas arbete med barn med funktionsnedsättningar, avgjorde saken: Nu tillhör Chak Malla och Sudip Shrestha Bas-familjen.

Med ansvarsfrågan utredd kunde Bas ta pojkarna till sjukhuset. Deras sår blev omsedda och är nu på god väg att läka. De har också gått upp i vikt.

Att ta hand om Chak Malla och Sudip Shrestha var inget lätt beslut för Rita Kharel att fatta. Bas resurser står inte på något sätt i proportion till behoven. Men när ingen annan förmådde möta Chaks och Sudips behov, då gjorde Bas och Rita det. Det är fantastiskt och vi är stolta över att Chak och Sudip nu är en del av familjen.

Vill du bidra till Bas arbete med funktionsnedsatta barn och ge dem ett bättre, aktivare liv? Eller se till att Bas kan fortsätta ge mat och husrum till de mer tillfälliga gäster som kommer till Kathmandu för att få sjukvård? Sätt in pengar på bankgiro 434-9866. Vi har också Paypal och möjlighet att bli regelbunden månadsgivare. Du hittar mer information om hur du kan hjälpa under ”Vad kan du göra?” här ovan.

Då och då rapporterar Raj Kharel, BAS grundare Ritas son, från Nepal. Han skriver om vad som händer i samhället kring härbärget. Den här gången berättar han om läget i ett kallt och dyrt Nepal. För en svensk låter kanske inte temperaturer kring nollstrecket som särskilt kallt i ett land som trots allt är vant vid vad vi skulle kalla riktiga vintrar, men för den som saknar ordentliga kläder, eller någonstans att bo, är det farliga temperaturer.

”Vintern har slagit till i Kathmandu. Tidiga morgnar och sena kvällar kan temperaturen sjunka till under nollan. Ibland följs temperatursänkningen av regn vilket gör att det blir ännu kallare. Vår lilla Suku är förkyld och har feber.

Kylan gör att det är ovanligt mycket snö i bergen, och i Terai-regionen ligger dimman kvar hela dagen. Många människor har dött av kylan i Terai i år. Det finns ideella organisationer som samlar in varma kläder och filtar åt drabbade människor i Terai.

Det fina med vädret i Kathmandu är att även under vintern är dagarna varma. Då stiger temperaturen upp till 16 grader och det går att jobba som på sommaren.

Samtidigt som den bittra kylan intagit Nepal råder det brist på matlagningsgas. Folk måste vänta i många dagar på sin tur att få en gastub. BAS har känt av problemet, men tack och lov inte särskilt allvarligt. I tidningen står det att bristen är konstruerad. Priserna på bränsle har sjunkit och försäljarna vill inte sälja till det lägre priset, så de skapar en konstgjord brist på marknaden.

Den som gladde sig åt lägre bränslepriser fick snart nya saker att oroa sig över. Dels bristen på gas, dels att mjölkpriserna steg dramatiskt. Nu betalar folk mer för mjölken varje dag och varje dag står de i kö i hopp om att kanske få en tub med gas.”

Raj Kharel

År och helger kommer och går, men behovet av platser på BAS härbärge består. 71-årige Krit Raya Yadav lever med sin son och svärdotter i södra Nepal. Han sökte läkarhjälp efter att problem med strupen gjort det svårt för honom att få i sig mat, och tala.

På den lokala vårdcentralen kunde man bara konstatera att Krit Raya Yadavs problem inte kunde medicineras bort. Han rekommenderades att ta sig till universitetssjukhuset i Kathmandu. Där fann läkarna en utväxt i strupen. En operation var nödvändig. I väntan på operationen bor Krit Raya Yadav och hans son och sonhustru på härbärget.

Du kan hjälpa BAS hjälpa människor som Krit Raya Yadav. Du kan skänka pengar som en engångsgåva här, eller bli regelbunden givare här. Vill du åka till Nepal och hjälpa på plats, eller har någon annan idé som kan stötta verksamheten, hör av dig hit.

Kamaiya är ett traditionellt system av slaveri i södra Nepal där fattiga familjer arbetat som livegna för välbärgade godsägare. Efter tilltagande protester beslöt regeringen år 2000 att avskaffa Kamaiya, vilket innebar att systemet förbjöds och alla Kamaiyaslavar frigavs. Det låter vackert, men reformen genomfördes utan att erbjuda alternativa arbeten eller ekonomiskt stöd. Många familjer fördrevs från sina hem av sina forna ägare och släpptes rakt ut i fattigdom utan en plats i samhället. Så trots att Kamaiya-familjerna nu är självständiga har deras liv i praktiken blivit ännu hårdare.

Sudip är 8 år gammal och hans familj är frigivna Kamaiya. Sudip är yngst av tre, och han föddes med försluten analöppning. Han blev akut opererad som nyfödd och kirurgerna skapade ett hål genom bukväggen för att kunna tömma tarmen på avföring. Vid sex månaders ålder planerades att konstruera en riktig analöppning och försluta hålet på magen. Familjen hade dock inte i närheten råd att betala avgiften för en sådan operation.

Sudips föräldrar har nu kämpat i 8 långa år för att få ihop tillräckligt med pengar. Under tiden har Sudips barndom präglats av ensamhet och utstötthet. Han har levt isolerad och ständigt blivit retad. Ingen utanför familjen har velat komma i hans närhet och han har inte fått börja skolan eftersom han luktat så illa!

Inför operationen behandlas Sudip på barnsjukhuset Kanti hospital och han bor på BAS härbärge. Han ser förväntansfullt fram emot ett liv där han kan leka med andra barn, sova med sina föräldrar när det är kallt och äntligen få gå i skolan!

Vill du göra något riktigt gott i jul? Ge en gåva till BAS och lägg ett presentkort under granen! Du kan skänka pengar på flera olika sätt. Engångsgåvor kan sättas in på BAS in Swedens bankgiro 434-9866 eller via Paypal. Vill du bli BAS-fadder, eller ge bort ett fadderskap, är det autogiro som gäller. Alla bidrag gör skillnad för stora och små i Nepal!

I går, den 7 december, hölls den formella invigningen av BAS nya härbärge, nu med det officiella namnet Aarogya Patient Shelter. Datumet för invigningen, där en runt fyra timmar lång religiös ceremoni ingick, sattes av en hinduisk präst, som traditionen är i Nepal, för mesta möjliga lycka och välgång.

Invigningen innehöll även avtäckandet av en namnlista med namnen på de som skänkt pengar till marken huset står på och bygget självt.

Dottern till en av de första av BAS givare, Mahendra Goyal, fick äran att vara den som lät täckelset att falla från namnlistan. Mahendra Goyal skänkte vid BAS start pengar för en liten flickas hjärtoperation, i sin egen dotters namn. Så man kan säga att hans dotter var BAS första gynnare. Genom att ge hedersuppdraget till flickan undvek diplomaten Rita Kharel också den politiska snårskog som hade kunnat uppstå om det skulle ges till en vuxen. Ingen behöver känna sig förbigången och alla har sin stolthet i behåll.

Så här skriver Rita Kharel själv om gårdagen.

”Att vara till tjänst är religion – enhet är styrka – sanning är karma. Att leva efter dessa värden är den största tillfredsställelsen. Med detta i åtanke startades BAS 2001, från två rum i mitt eget hem. Med tiden växte behoven, och många söta och sura ögonblick samlades, och verksamheten ökade från två till fyra till ännu fler rum.

Det var en glädje bortom ord att den 7 december 2014 enligt nepalesisk tradition formellt inviga det nya härbärget som hjälper fattiga och hjälplösa patienter. Det har byggts tack vare hjälpande händer från Nepal och andra länder. Vi kallar huset Aarogya Patient Shelter, Bättre Hälsa Patienthärbärge.

Namnen på givare som donerat pengar för markinköp och husbygge har fått sina namn på väggen, som lovat, för att hedra dem. Efter ett religiöst program av prästen avtäcktes givarlistan. Att det jag startat av personligt intresse fått denna form och kan drivas vidare för alltid var en mycket stark känsla. Insikten att det här bara är början, att det bara startat och att det finns mycket mer att göra, var också stark.

Vi säger ett djupt känt tack till alla som bidragit till förbättringen av ett främmande land, med främmande religion, främmande kultur, främmande människor och främmande problem. Må julen 2014 och nyåret 2015 ge er alla välstånd, styrka och lycka i livet!

Varmaste hälsningar,

Rita Kharel