Rapport från Nepal – Sida 7

Kölden skördar offer i Nepal

Det är kallt i Nepal, och med kölden kommer nya utmaningar för ett fattigt land där många ännu inte återhämtat sig helt från jordbävningen för snart tre år sedan. Så här berättar Rita Kharel om läget.

”Den här vintern har en extrem köldvåg drabbat Nepal, och minst 21 människor har förlorat livet i den södra delen av landet. De flesta av offren är äldre och barn. Statsanställda och privatpersoner delar ut ved, filtar, varma kläder, mössor och donerar vad som helst som kan hjälpa mot kylan.

Medan vissa inte klarar kylan och fryser ihjäl, dör andra av olyckor orsakade av försöken att hålla sig varma. En 23-årig kvinna förlorade livet efter att hennes klänning började brinna då hon satt nära en brasa. Hon överlevde inte brännskadorna och dog på sjukhuset. Människor som levt i tillfälliga byggnader sedan jordbävningen lider också mycket av kylan då de inte har resurser att klara extremt väder.

Nu verkar dock vädret vara på väg att bli bättre. Vi bara hoppas att inga fler liv går förlorade.

Kathmandu har inte varit lika påverkat av kylan. Solen har skinit varje dag, även om det varit kyligt på morgnar och kvällar. Temperaturen har sjunkit så lågt som till 0,5 grader på morgonen. Så här har människor mest lidit av mindre hälsoproblem som förkylning, feber och halsinfektioner. Barnen på härbärget fick det också, men alla mår bra nu. Vi försöker hålla dem i solen så mycket som möjligt, och värmer upp deras rum på morgonen och kvällen. Och tack och lov har vi solpanelen som värmer upp vattnet.

Annars är det reparations- och underhållstider på härbärget. Vi har bytt ut filtermaterialet i vattenfiltret, och reparerat toaletter, rör och sängar. Tvättmaskinen har gått sönder och är fortfarande under lagning. En av hönorna vi föder upp på taket flög tvärs över gatan och krockade med grannens fönster. Glaset gick sönder. Så vi har reparerat deras fönster. Och transporterat alla höns till farmen.”

Vi på BAS in Sweden får ibland frågan om man inte kan få skänka pengar till en speciell person. Den senaste rapporten från Nepal visar varför det, i den här sortens organisationer, är mycket mer värdefullt med gåvor som går till verksamheten i stort. Förutom löpande kostnader för mat och uppvärmning och vatten så går saker sönder, och höns, som håller nere matkostnaderna, flyger in i grannens fönster. Då kan de ansvariga på plats välja var pengarna behövs mest vid varje givet tillfälle.

Genom att skänka pengar så bidrar du till allt detta och vi hoppas du förstår vilken enorm skillnad det gör för alla som får hjälp av BAS in Nepal. Det finns flera sätt att skänka pengar på.

BAS Swish 123 562 72 45
BAS Bankgiro 434-9866
BAS Handelsbanken Kontonummer: 6757-754400522
Du kan också bli månadsgivare och skänka långsiktig trygghet åt BAS Nepal. Läs hur du blir det här.
Sugen på att jobba som volontär? Läs mer om det här.

Jultomten kom till Kathmandu

Durge, som varit jultomte i flera år, lämnade denna jul över ansvaret till Suku.

BAS-bloggen har haft lite julledigt och hoppas alla BAS-vänner haft möjlighet till detsamma. Nu önskar vi oss alla ett gott nytt 2018 med fina bilder från härbärgets julfirande. I år var Suku jultomte för första gången, en ära som företrädaren Durge verkar ha lämnat över med glädje och stolthet. Suku tyckte det var jätteroligt att få dela ut choklad och glass till alla på härbärget, och nya kläder till alla barn. Barnen gladdes över festligheterna, och de nya kläderna.

Härbärget firade med julpynt, godis och nya kläder till alla barn.

Du kan hjälpa BAS i Nepals verksamhet under 2018. Planerna på att starta härbärgen i andra delar av landet är på väg att förverkligas och behovet av stöd lär inte minska. Det finns flera sätt att ge på.

BAS Swish 123 562 72 45

BAS Bankgiro 434-9866

BAS Handelsbanken Kontonummer: 6757-754400522

Du kan också bli månadsgivare och skänka långsiktig trygghet åt BAS Nepal. Läs hur du blir det här.

Att arbeta som volontär i Kathmandu är ett enormt givande sätt att ge. Läs mer om det här.

Feldiagnos tog Hari Bahadur Shrestas tår

Hari Bahadur Shrestha är en gammal man med en bror som enda familjemedlem. De är båda ogifta. När Hari Bahadur Shrestas tår på ena foten blev blå fick han en cancerdiagnos, och det tog sex månader innan man förstod att det inte var cancer, utan ett neurologiskt problem han hade. Då var det för sent att rädda tårna, och han har fått amputera alla fem på vänster fot. När han skrevs ut från sjukhuset kom han till härbärget där han bodde tills såren efter operationen läkt.

Du kan hjälpa BAS in Nepal hjälpa människor som Hari Bahadur Shresta, nepaleser som inte har någon annan stans att vända sig när de behöver tid att återhämta sig, och en plats att återhämta sig på, efter en sjukdom eller olycka. Det finns flera sätt att ge på.

BAS Swish 123 562 72 45
BAS Bankgiro 434-9866
BAS Handelsbanken Kontonummer: 6757-754400522

Du kan också bli månadsgivare och skänka långsiktig trygghet åt BAS Nepal. Läs hur du blir det här.

Att arbeta som volontär i Kathmandu är ett enormt givande sätt att ge. Läs mer om det här.

Du kan också ge bort en gåva till BAS in Nepal i julklapp. Skänk pengar på något av sätten ovan och använd vårt fina gåvokort som du kan ladda ner och skriva ut. JULKORT(1)

BAS blir ett andra hem när det är långt till det första

Jiban B.K är en hjärtpatient som fått behandling på det lokala distriktssjukhuset sedan han var 6 månader gammal. När hans hälsa försämrades fick han remiss till universitetssjukhuset i Kathmandu. Väl där opererades han omedelbart. Jiban är utskriven nu, men har långt hem. Resan till Kathmandu kräver tre timmars vandring följt av ett dygns bussresa. Så han bor på BAS härbärge så länge han behöver göra regelbundna återbesök på sjukhuset.

Du kan hjälpa BAS hjälpa människor som Jiban B.K. Det finns flera sätt att ge.

BAS Swish 123 562 72 45
BAS Bankgiro 434-9866
BAS Handelsbanken Kontonummer: 6757-754400522

Du kan också bli månadsgivare och skänka långsiktig trygghet åt BAS Nepal. Läs hur du blir det här.

Att arbeta som volontär i Kathmandu är ett enormt givande sätt att ge. Läs mer om det här.

Färgglad högtid livar upp härbärget

I slutet av oktober kom en rapport från BAS Nepal om livet på härbärget. De två svenska volontärer som nämns är hemma i Sverige igen, och deras egen berättelse kommer att publiceras här så småningom.

”Ride Nepal gjorde en mycket äventyrlig och framgångsrik resa till Övre Mustang mellan den 4 och den 17 oktober. Då de resorna bidrar till BAS verksamhet är vi väldigt glada att den senaste gick så bra.

Vi känner oss väldigt lyckosamma som har ett gäng positiva människor som alltid stöttar BAS. Just nu har vi två mycket vänliga svenska kvinnor, Yvonne och Rosanna, som hjälper oss i arbetet. De tar hand om de funktionshindrade barnen, ritar och målar med flickorna och pojkarna och smyckar deras lekrum inför den kommande Tihar-högtiden.

Tihar är en högtid för att fira ljus och färger, godis och blommor, familjemöten och gåvor, sång och dans. På BAS har vi dekorerat barnens rum med färgglada lampor, deras lekrum med granna band, huvudingången med en stor girlang och verandan med färger. Vi tänder ljus på kvällen och alla patienter är glada att de kan fira högtiden på BAS, trots att de är långt från sina hem och familjer. De flesta av patienterna har fått permission från sjukhuset så att de kan återvända till sina byar för firandet, men några av dem som inte kunde få det firar på härbärget.

Dagarna blir långsamt allt kyligare. Det känns att vintern är på väg och det är dags att göra filtar och kläder redo för de kallare nätterna. Barnens strumpor har tagits fram ur garderoben och alla filtar torkar i solen för att fräscha upp dem. Det är fantastiskt hur allting kan återupplivas. Människor återupplivas av högtider, och kläder från solen.

Bästa Tihar-hälsningar till alla!”

Nyfiken på att vara volontär, som Yvonne och Rosanna? Läs mer om det här.

Vill du skänka pengar så att BAS Nepal kan fortsätta sin verksamhet med att dels ta hand om en grupp funktionshindrade barn, och dels ge mat och husrum åt fattiga i behov av sjukvård? Det finns flera sätt att ge.

BAS Swish 123 562 72 45
BAS Bankgiro 434-9866
BAS Handelsbanken Kontonummer: 6757-754400522

Du kan också bli månadsgivare och skänka långsiktig trygghet åt BAS Nepal. Läs hur du blir det här.

Systern räddade Buddhimaya Mijar

Buddhimaya Mijar fick rätt vård, och plats på BAS härbärge, tack vare sin företagsamma och modiga syster. Buddhimaya fick ett epilepsianfall mitt i natten under ett besök hos systern för åtta månader sedan. Systern trodde först att hon bara pratade i sömnen, men förstod att det var något annat fel när hon försökte väcka henne. Dagen efter visade det sig att Buddhimaya haft liknande anfall i en månad.

Systern ville ta Buddhimaya till ett sjukhus, men svärföräldrarna tog henne till en traditionell helare. Det hjälpte inte. Då systern bott på BAS när hon själv behövde vård visste hon att det fanns hjälp att få, och hon tog själv Buddhimaya till Kathmandu. Där bor hon på BAS, har diagnostiserats med epilepsi och fått medicin. Läkarna vill att hon ska komma tillbaka för kontroll om en månad. På BAS befarar man att hon även har problem med sin psykiska hälsa. De beundrar hennes syster, för att hon hade modet att stå upp mot sin familj och insistera på att Buddhimaya behövde riktig sjukvård. Alla hoppas att Buddhimaya Mijar snart är frisk och kan återvända till sina fyra barn och sin rikshaw-körande make.

Du kan bidra till att hjälpa fattiga nepaleser med vårdbehov som Buddhimaya Mijar och hennes syster. Det finns flera sätt att skänka pengar på.

BAS Swish 123 562 72 45

BAS Bankgiro 434-9866

BAS Handelsbanken Kontonummer: 6757-754400522

Vi ses Tak bahadur

Den här texten är svår att skriva, Tak bahadur finns inte längre hos oss. Många har fått lära känna och berörts och rörts av denna kille och han lämnar en stor saknad efter sig, hos sin familj Kali, Durge och Deepa och hos hela härbärget och BAS. Tak bahadur blev 19 år gammal och kämpade mot sin sjukdom in i det sista och somnade slutligen in på härbärget i sin egna säng.

Tak bahadur var en klurig konstnärlig fixare som alltid hade projekt på gång. När det blev för varmt i sovrummet konstruerade han en egen motordriven fläkt och när det i huset behövdes tekniskt kunnande var det Tak bahadur som fixade och trixade fram lösningar. Han kunde sitta i timmar och dagar och måla på sina detaljerade teckningar och målningar. Han kunde det mesta om djur och natur och berättade hissnande historier från uppväxten på den nepalesiska landsbygden, äventyr bland ormar, noshörningar och tigrar. Han var en fenomenal drakflygare och fick drakarna att nå oanade höjder från härbärgets takterrass i Kathmandudalen. Och det är få som kan göra momos (nepalesiska dumplings) som Tak bahadur, mums vad de smakade gott!

Tack för alla fina stunder, Vila i frid Tak bahadur, vi ses…

På BAS har Belama en plats att bo under behandlingen

25-åriga Belama Mohara kom till Kathmandu, och BAS-härbärget, för att få en benutväxt på ryggen diagnostiserad och behandlad. Hon har haft en knöl där sedan hon var liten, men som många andra av BAS gäster har hon inte fått rätt hjälp i sjukvården i hemtrakterna. För två år sedan fick hon medicin ordinerad, men hade inte råd att fullfölja behandlingen.

I januari kom hon till universitetssjukhuset i Kathmandu där hon under en vecka genomgick olika prover för att ta reda på vad som är orsaken till den abnormala benväxten. Hon bodde då på BAS med sin far, som följde med henne till huvudstaden från Darchula, i allra västligaste Nepal.

En behandling har inletts och Belama har fått åka hem till maken, som är handikappad och inte kan gå, och deras småskaliga jordbruk. Hon ska återvända om tre månader så att läkarna kan avgöra om medicineringen hjälper.

Volontär Daniela

Bas gör skillnad

Dagarna på bas går fort, ofta så tar Rita eller Raj med mig ut för att utforska Kathmandu. Förra veckan följde jag med Rita till hennes systers barnhem och hälsade på alla före detta gatubarn som bor där. Världens goaste ungar! Senare under kvällen berättade Rita några av flickornas historia, det är svårt att förstå och acceptera hur deras vardag kan se ut. Rita har också varit en tålmodig guide runt Kathmandus centrum, spenderade några timmar med mig på ”The palace” museum häromdan.
Raj tog med mig till ett stort event på hans universitet, vi spenderade hela dagen skrattandes med hans vänner. Jag har också fått utforska olika tempel runt stan (hela Kathmandu är proppfullt).

barnen på Härbarget

En flicka från Ritas systers barnhem, vill adoptera henne!!!

tvättmaskiner

Utsikt från huset

Imorse pratade jag och Rita med en av pojkarna som precis har flyttat in på Härbärget.
Här kommer lite kort om hans historia:

Han heter Prembahadur Dargi och är 13 år gammal. Han kommer från en värld som är totalt olik våran, även för alla andra här på Härbärget. Han kan varken skriva eller läsa, han har aldrig gått i en skola under hela sitt liv. Prem växte upp i Ramichaip district, i en liten by mitt i djungeln vid namn ”Hilieria”. Dit går inga vägar, så när han skulle ta sig till Kathmandu fick han först gå igenom djunglen i 8 timmar.

När Prembahadur var runt 6 år gammal blev hans pappa sjuk, vilket ledde till att deras mamma lämnade dem. Kvar i hushållet var Prem, hans lillebror som bara var 1 år gammal och hans sjuka pappa. Mamman gifte om sig och försvann ifrån deras liv. Ett år senare så blev barnen sorgligt nog av med sin pappa också, hårt jordbruksarbete och vad som troligtvis var tyberculosis går inte hand i hand.
De små pojkarna var nu föräldrarlösa, en faster i byn hjälpte dom så gott hon kunde, men pojkarna fick bo kvar själva i deras fars hus. Prembahadur hade nu ansvaret för sig själv och hans bror. Han gick ut i djungeln på dagarna och samlade gräs som han kunde byta med byborna mot ris eller annan mat. De levde såhär i 3-4 år, två små pojkar. Mitt i Nepals djungel finns inte socialen, här gäller starkast överlever.
För cirka två år sen, när pojken var 11 år gammal, började han känna sig svag och hade en oförklarlig smärta i magen. Sakta men säkert gick han ner i vikt och kunde inte längre jobba på som förut. Men Prembahadur fortsatte att kämpa på tills en dag för några månader sen då smärtan tog över, han kunde inte längre arbeta och hade svårt för att få ner mat i magen.
En bekant man i byn erbjöd sig tillslut at hjälpa pojken, de lämnade brodern hos pojkarnas faster och begav sig mot Kathmandu. 8 timmars gång och 10 timmars bussresa senare var de framme i storstaden och hittade till ”Teaching hospital”, sjukhuset som ligger precis bakom BAS.
Mannen som tagit med pojken till Kathmandu sa sedan till honom att gå runt utanför sjukhuset och tigga till sig pengar till en undersökning, sen försvann han. Prem sov på gatan i ungefär två dagar, tills två kvinnor la märke till honom.
Kvinnorna tog med honom hit till BAS och resten är historia, nu har han en tillfällig säng här och jag ger honom medicin mot tyberculosis varje morgon. Han är konstant orolig över sin lillebror, om vi kan ska vi försöka hämta hit honom. Förhoppningsvis kan vi också hitta ett barnhem och en skola åt dom. Bas gör skillnad.

Daniela

Tack för ett förtjusande år 2013

Ett ödmjukt och varmt Tack till alla er som har gjort 2013 till ett bejublat BAS-år!
Tack vare ditt stöd i form av volontärarbete på plats i Nepal, finansiellt stöd, bidrag i form av energi, pepp och kärlek, ideella insatser från när och fjärran så har BAS kunnat verka så som önskat är; som samhällsbyggare med ambition att påverka långsiktigt för det framtida Nepal och som skyddsnät för dem som behöver hjälp just i detta nu – sjuka, gamla, barn med funktionsnedsättningar…

Namaste 2014 =)